Kul i Arvidsjaur 2025      

Ett flertal aktiviteter arrangerades under 2025 i Arvidsjaur. Carina Högdahl, pedagog i Arvidsjaurs församling, berättar om arrangemangen:

KuliA-dag

Vi anordnade en stor KuliA-dag på nationaldagen. Det kom omkring 500 barn och vuxna och vi fick en offentlig utdelning av en gåva på 25 000 kr genom Linda Sundqvist på Sparbanken Nord, som en man vid namn Fabian skänkt till KuliA och Värdefull. Det var fullt av aktiviteter för barn, som till största del sköttes av våra 16 KuliA-ledare, församlingspersonal och 5 frivilliga. Evenemanget uppskattades stort och omedelbart av många besökare. Både unga och äldre var nöjda över dagen.

Fotbollskola

Vi hade sedan en veckas fotbollsskola i Arvidsjaur (vecka 25) – en förmiddags- och en eftermiddagsgrupp. En veckas fotbollsskola – förmiddag i Glommersträsk (vecka 26). Sammanlagt i Arvidsjaur och Glommersträsk var det 129 deltagare, alltså rätt många fotbollsspelande barn. De unga ledarna hämtade några barn på fritids varje dag i Arvidsjaur och som engagerade fotbollsledare, som både såg alla och mötte barnen på ett respektfullt och inkluderande sätt, fungerade gruppen väldigt bra.

Syftet med fotbollsskolan är att alla barn ska kunna vara med oavsett tidigare fotbollserfarenheter, att de ska röra sig och ha kul tillsammans, att de ska kämpa och visa varandra respekt och vänlighet. Ibland uppstod så klart konflikter mellan barnen. För det mesta löste ungdomarna det på ett föredömligt sätt, men ibland fick de stöd av en vuxenledare. Både barn och föräldrar uttryckte stor uppskattning för fotbollsskolan i både Arvidsjaur och Glommersträsk. Fantastiskt var också att IFK Arvidsjaur FK lånade ut en minibuss gratis till oss då vi åkte till och från Glommersträsk.

Lek och teater

Två veckors lek vid Nybbanparken hade vi i början av sommaren med fint väder och väldigt många besökare (mellan 60 och 120). Den 27/6 bjöds alla barn på Norrbottensteaterns familjeföreställning utanför Fridhemsskolan, Loranga, Mazarin och Dartanjang, en fantastisk musikteater (Norrbottensteatern) med stor publik i blandade åldrar.

Insamling till välgörande ändamål

Under veckan då Let’s Go pågick förberedde KuliA-ungdomarna sitt insamlingsarbete genom bak och andra praktiska göromål. På två dagar samlade ungdomarna in 8 350 kr. I Glommersträsk hade vi tre KuliA Lekdagar med många glada och nöjda besökare (mellan 20 och 35) och i Moskosel hade vi en KuliA-dag på Multisport-arenan i samverkan med Unga Örnar och antalet besökare var 27. Vecka 27 förberedde ungdomarna en egen insamling till Världens Barn under Let’s Go. De bakade, sålde fika och fick ihop mer än 8 000 kr. Denna insamling heter Arvidsjaur och den har fortsatt att växa. I slutet av året var den uppe i 21 300 kr.

Samiskt tema

På höstkanten hade vi två veckors (vecka 32–33) samisk lekverksamhet vid Nybban, i Lappstan och vid Gamla Prästgården med 21 till 35 besökare, vilket var mer än väntat med tanke på höstväder med kallare luft, samt visst regn och rusk.

Vid Gamla Prästgården gick alla barn och unga ledare på en Arvidsjaur-historisk vandring med Lena Lindgren, som skrivit boken Sameh om skogssamisk historia i Arvidsjaur. I Lappstan var vi två dagar. Ena dagen blev det lassokastning och berättande med Fia Kaddik och lek bland kåtorna. Den andra dagen samverkade vi med fyra personer från Arvidsjaurs Sameförening, som med hjälp av frivilliga ordnade lekar, tipspromenad med samiska barnfrågor, berättande om förr i tiden i Arjeplogsfjällen (Britta Flinkfeldt). Lille Putt (Torkel Fahlgren) var med och spred glädje i Lappstan. Vi bjöd liksom tidigare år på fika och torkat renkött.

Familjekväll

På lördag 6/9 anordnade vi en Familjekväll på Medan tillsammans med Human Pride, Arvidsjaurs Brädspelssällskap, ABF, FUB och Arvidsjars Filmförening. Det var pyssel och pärlor, mattcurling, pizza till alla, samisk barnteater Gasku Samis, Sommarskuggan, några barn som med stöd av vuxna valde filmen Minecraft och  goda glassar till alla barn, som barnen själva delade ut. Det blev en lyckad kväll med otroligt många besökare.

Workshop i jojk

11/10 hade vi en jojkworkshop med Jörgen Stenberg i församlingshemmet för föräldrar och barn med renskavsgryta till lunch. Det var väldigt uppskattat av alla 13 deltagare. Han är en fantastisk jojkare och dessutom en engagerad berättare med stort djup, bottenlös sorg, bitter ilska och fantastisk kunskap om den skogssamiska kulturen i våra hemtrakter.

Teaterkurs

Under höstlovet vecka 44 blev det KuliA Teaterkurs med Inland Produktion (Harleen Kalkat och Magnus Karlsson). Vi fick bara ihop 10 barn och förarbetet blev kortare än tänkt. Sammanfattningsvis kan man säga att det blev en intressant vecka, där församlingspersonal servade barnen och de vuxna med mat, dryck, köksstök och lite allmän omtanke. Det man såg var muntra och glada barn som deltog i en massa olika teaterövningar, samarbetsövningar, diskussioner om hopp och tro, men också om människans mörkare sidor som rädslor, mobbning, konflikter och krig. Barnen fick samarbeta, odla sin kreativitet och inlevelse tillsammans med varandra på ett väldigt fint sätt, som gjorde dem säkrare och tryggare i sig själva. De var stolta över de scener de skapade. Som vuxen blev man imponerad över barnens mod och frimodighet inför publik. Det är viktigt att få barnen att känna delaktighet och optimism inför framtiden, så att de vågar ta plats med mod och ansvar (och det gjorde de).

Enligt Harleen Kalkat arbetade de med:

Improvisationsövningar som stimulerar kreativitet och spontanitet. Det skapar mod och snabba lösningar som gör att barnen vågar mer. Barnen lär sig att lyssna aktivt, bli kommunikativa och lyhörda. De lär sig att samarbeta med varandra och vara ständigt närvarande i stunden. Barnen lär sig att misstag inte är farliga, de kan till och med bli det bästa i scenen. 

Samarbetsövningar som lär barnen att lyssna på varandra och bygga vidare på andras idéer. De lär sig också att kompromissa, turas om och fatta gemensamma beslut i gruppen. Det skapar så klart tillit och trygghet  och en känsla av “vi”. Det blir lättare att kommunicera,  våga ta plats när man känner att gruppen stöttar. Genom att öva samarbete lär de sig att kreativt lösa problem tillsammans. I en grupp som verkligen kan samarbeta har glädje och lekfullhet en given plats, man slappnar av, skrattar tillsammans och den gemensamma upplevelsen av allt detta stärker banden i gruppen.

Forumspel som är en metod i teaterkurser för barn eftersom den kombinerar lek, empati och problemlösning på ett sätt som få andra övningar gör. Det är både kreativt och djupt lärande. Barnen får utforska vardagliga situationer där någon blir orättvist behandlad. De lär sig att känna igen känslor – både sina egna och andras och de provar olika lösningar på en svår situation. Barnen brukar upptäcka att det finns flera sätt att agera och att deras val spelar roll. Barnen får öva på att säga ifrån, föreslå idéer och testa olika roller. Det stärker deras förmåga att kommunicera i verkliga situationer. Genom att byta roller och se saker från olika perspektiv utvecklas respekt och empati för andra människor.

Röst- och rörelseövningar är två av de mest grundläggande byggstenarna i teater – och för barn är de dessutom både roliga och utvecklande. De hjälper barnen att uttrycka sig med hela kroppen och hela rösten, inte bara med ord. Barnen lär sig att tala och artikulera bättre.

Det stärker deras förmåga att kommunicera i både teater- och vardagssammanhang. Övningar med andning och volym hjälper barnen att använda rösten utan att bli trötta.

De får bättre förståelse för hur röst och kropp hänger ihop. Genom röstövningar lär sig barnen att ta plats med sin röst och de upptäcker ofta hur mycket känsla man kan förmedla också genom tonfall. Det utvecklar deras fantasi och emotionella förståelse.

Rörelseövningarna utvecklade barnens kroppsmedvetenhet, de lärde sig hur kroppen fungerar, rör sig och uttrycker sig. Det stärker balans, koordination och kroppskontroll. De tränar på att uttrycka känslor och idéer utan ord. Det gör dem mer lyhörda för kroppsspråk – både sitt eget och andras. Rörelseövningar hjälper barn att fokusera, släppa rastlöshet och vara i nuet. Det bygger tillit och gemenskap.

När röst och rörelse tränas tillsammans får barnen en helhetsförståelse för uttryck. De blir tryggare, mer kreativa och mer medvetna om hur de kommunicerar – både på scen och i livet.

På grund av att vår teateravslutning kolliderade med bio på Medan och med Allhelgona-evenemang i församlingen, så flyttade vi vår teatervisning till 17.00 till en sal i församlingshemmet där endast familj och vänner bjöds in. Barnen visade stolt olika uppspel, som de jobbat med där de mötte olika svårigheter, satte gränser, agerade, förändrade förutsättningarna i olika scener på ett hoppfullt sätt. Forumspel ger verkligen barnen makt och möjlighet att förändra den verklighet de visar till det bättre. Publiken bestod av föräldrar, syskon och vänner. Efter teatervisningen bjöd vi på kaffe, saft och tårtor. Vid borden blev det intressanta diskussioner om vad teater är och vad den ger. Både barn och föräldrar var väldigt positiva till möjligheten som givits att gå i KuliA:s teaterkurs med Harleen och Magnus under höstlovet.

Harleen informerade då om att hon och Magnus kommer att jobba med en musikal på skolan med lågstadieelever och en musikal för mellanstadieelever efter skoltid. Fyra av barnen har nappat på att delta i mellanstadiemusikalen som Inland Produktion skapar tillsammans med barnen och en lillasyster är med i en sagoteater där sexåringar jobbar tillsammans på ett lekfullt sätt. De känner sig väldigt stolta över allt de lärt och ständigt lär sig.

Under teaterkursen började barnen skapa en teater om Arvidsjaur, om den givmilda sjön. Denna början ligger till grund för den fortsättning som man nu arbetar med tillsammans med i mellanstadiemusikalen. Harleen skriver just nu ett manus utifrån vad barnen bestämt. Ska bli spännande att se den färdiga musikalen.

Hur gjorde vi?

Nästan alla ungdomar och vuxna gick utbildningen Tryggare Tillsammans genom Rädda Barnens Farah Roukachi, som är rådgivare för Trygg och Säker verksamhet i Rädda Barnen. När det gäller urfolksrätt ur ett samiskt perspektiv, lärde vi oss gemensamt genom information och samtal i grupp. Mariann Lörstrand Blind var tyvärr ledig under hösten och var därmed inte tillgänglig för oss.

Som personal och frivilliga fördelade vi oss över stora delar av sommaren. Vi jobbade också en del med Diskrimineringsgrunderna och Barnkonventionen. Alla unga ledare planerade och genomförde olika lekar och aktiviteter. De uppmärksammade barnen i grupperna och var aktiva med dem på många olika sätt. 

Vi strävade efter att alla barn och ledare skulle känna sig välkomna och inkluderade i våra verksamheter. Vi ville att våra unga ledare skulle känna att de togs i anspråk, att de skulle utvecklas tillsammans och individuellt för att skapa ett varmt och välkomnande samhälle där alla har en plats och en uppgift. Det var gratis och därmed tillgängligt för alla. Lek och rörelse är bra för alla barn. Sociala kontakter utvecklades, gav närhet, sammanhang och mening.

Vi samverkade med många och tog in specialkompetenser för att höja kvaliteten på våra verksamheter. Vi skapade många olika möten mellan barn och vuxna i olika åldrar, från olika kulturer och religioner och det gynnade integrationen i vårt lilla samhälle, så ja, återigen tycker vi att vi lyckades nå de mål vi satt upp. Alla verksamheter var gratis, liksom fika, frukt, glass och annat. Alla kunde vara med.

Vilka lokala organisationer/föreningar samverkade vi med? 

Vi driver KuliA i tätt samarbete med RB genom att söka pengar till verksamheten, bidra med kunskaper om Barnkonventionen, genom att bidra med utbildningen Tryggare Tillsammans och frivilliga.

Vi i församlingen har hanterat ekonomin och anställningar av feriearbetare. Vi har också bidragit med pedagogisk personal, som täckt alla KuliA-veckorna. Vi samverkade med Arvidsjaurs Sameförening, kommunens samiska koordinator och Hembygdsföreningen. Dessutom har vi samverkat med Unga örnar i Moskosel, IFK Arvidsjaur FK och GLIF. Vi samverkade också med Arvidsjaurs Musik- och teaterförening.

Anledningen till att vi samarbetar är att vi bor i ett litet samhälle, där vi alla behöver varandra för att uppnå goda resultat. Tillsammans kan vi mer och skapar ett mer barnvänligt samhälle med gratisaktiviteter till alla barn.

Vilka målgrupper nådde vi?

Vi nådde väldigt många barn som vistas i Arvidsjaur 0–12 år; infödda och inflyttade barn, fritidsbarn och förskolebarn, turister, leksugna och kompissugna barn, fotbollsintresserade barn, teaterintresserade barn, socioekonomiskt utsatta barn och barn som lever i familjer med god ekonomi. Kort och gott, så kan vi påstå att vi nådde ut till väldigt många barn med olika livsförutsättningar och bakgrund på ett inkluderande sätt.

De unga som sommarjobbade hos oss, som är med och planerar inköp, musik- och lekaktiviteter, sång, dans, gympa med mera är också en målgrupp. Alla ungdomar får utbildning i urfolksrätt, Tryggare tillsammans irl och diskrimineringsgrunderna som de bär med sig hela livet.

Kortsiktiga effekter av KuliA:

Barn hade kul i våra aktiviteter (KuliA Lek, KuliA Fotbollsskola och KuliA Samisk Lekverksamhet), kommunicerade med oss och med varandra. De utvecklades socialt, de umgicks med och fick nya vänner. De rörde på sig och deras hälsa förbättrades. De unga fick meningsfulla sommarjobb och tjänade pengar samtidigt som de lärde sig en massa, skapade goda kontakter med varandra, med vuxna ledare, samt med de barn och föräldrar de mötte i olika sammanhang.

Långsiktiga effekter av KuliA:

Vuxna och unga ledare fick bättre kunskaper i hur man skapar trygga grupper, bättre integration och inkludering av alla barn, samiska barn, inflyttade och infödda barn. Ungdomarna lärde sig alltmer att tro på sig själva och sina förmågor att bli goda entreprenörer i vårt samhälle och kommun med vissa kunskaper om barnkonventionen. Genom utbildningen Tryggare Tillsammans lärde de om barns rätt till integritet och trygghet. De lärde sig att skapa bättre förutsättningar för barnen i vår kommun. På sikt tror vi att de kan utveckla sina förmågor att verkligen lyssna in barnens röster och så småningom bli vuxna, som ger barn inflytande i vårt samhälle. Det inkluderande arbetssätt vi försöker lära ungdomarna gör Arvidsjaur mer öppet och inkluderande. Kan hända att den öppenheten kan dra någon barnfamilj att flytta hit till Arvidsjaur? Vi får i alla fall mycket cred för KuliA varje sommar av väldigt många människor, både barn, ungdomar och vuxna både utifrån och inifrån vår lilla kommun.

Vad ville vi särskilt lyckas med?

Vi ville få ihop medel från olika håll och kunna anställa 16 ungdomar och skapa goda verksamheter inom ramen för KuliA. Detta år lyckades vi inte få ihop tillräckligt med pengar, men eftersom vi hade en reservpeng kvar på Gåva 4011, så kommer vi ändå täcka alla utgifter.

Vi ville ge barnen en meningsfull fritid och inkludera alla helt kostnadsfritt och vi lyckades nå väldigt många i våra verksamheter.

Vi ville särskilt lyfta den samiska kulturen, som länge levat under både statens och kyrkans förtryck. Det gjorde vi exempelvis genom att ha KuliA med samisk lekverksamhet, genom att visa samisk teater Gasku Samís, genom att anordna lekdag i Lappstan och på hembygdsgården med historisk vandring med Lena Lindgren, genom att ta hjälp av sameföreningen, genom att anordna jojkworkshop med Jörgen. Viktigt är att välkomna alla barn och vuxna som vill vara med, se, lyssna, leka och lära.

Våra unga ledare visade stort intresse och utförde aktivt sitt arbete med barnen i centrum, på ett öppet, stimulerande och respektfullt sätt. Det lyckades de med, för barnen både sa och visade det. Dessutom har många vuxna också visat stor uppskattning.

Vi har en bra organisation där det finns många olika kompetenser att använda. Vi tror att vi är rätt tydliga när vi ger information och utbildning i arbetet med barn och unga. Vi fick in många ansökningar även detta år och ungdomarna som jobbade hos oss uttryckte sin uppskattning över att arbeta inom KuliA.                                             

Vi har fortsatt att odla många och goda samarbeten. Gemensamma krafter ökar kompetenser och gör vårt Arvidsjaur mer öppet och tillgängligt för alla som bor eller vistas här. Vi vinner alla på olika samarbeten.

Vårt arbete utifrån de Globala målen:

3. God hälsa och välbefinnande 

Vi är rätt övertygade om att vårt arbete kommer att bidra till en god hälsa och välbefinnande för våra ungdomar som tagits i anspråk, känt sig betydelsefulla, nyttiga, rört sig, lekt och haft roligt i sitt arbete. Detsamma gäller för alla barn som kommit till våra aktiviteter och i viss mån också vuxna. Alla har dessutom knutit många nya sociala kontakter. Vårt arbete har bidragit till en bättre psykisk och fysisk hälsa.

4. God utbildning för alla

Vi har som vi tidigare nämnt gett alla ungdomarna utbildning i Tryggare Tillsammans, Trygg idrott, Barnkonventionen och Diskrimineringsgrunderna, något de bär med sig hela livet i möten med barn.

5. Jämställdhet

Vi tror att vi bidrar till ökad jämställdhet, där alla har samma rätt till utbildning, där tjejer och killar är lika mycket värda, där ingen får diskrimineras pga kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Vi jobbar och samtalar om sådant, med vetskapen om att det finns lagar som skyddar oss, samtidigt vet vi också att vårt samhälle är långt ifrån perfekt. Dock äger vi rätten att tycka, tänka och uttrycka oss fritt. I möten med människor från andra kulturer och länder har vi också mycket att lära och öppna våra ögon inför. Som tidigare nämnts har vi gått igenom och samtalat om diskrimineringsgrunderna. I detta sammanhang har vi samtalat om statens och kyrkans förtryck av samerna och det förtryck som västvärlden utövat och fortfarande utövar genom kolonialt tänk och handlingar i världen.

10. Minskad ojämlikhet

Vi tror att alla våra verksamheter och möten mellan människor bidrar till ökad jämlikhet inom alla områden och till en ökad mångfald. Vi har som policy att i vår grupp ferieungdomar ska det finnas killar och tjejer, samer, svenskar, invandrare, samt ungdomar med funktionshinder och vi lyfter allas betydelse för det arbete vi gör. Vi anser att en ökad jämlikhet är oerhört viktigt för vårt samhälles utveckling.

I ett litet samhälle som Arvidsjaur har vi inte råd att förlora en enda människa. Alla behövs och har en uppgift att fylla. Vi vill att alla ska känna sig betydelsefulla och tagna i anspråk.

11. Hållbara städer och samhällen

Vi brukar samtala om vår miljö och vad vi kan göra för att bli mer miljö- och klimatsmarta. Ungdomarna brukar komma med olika förslag på vad vi kan göra för att förbättra oss på detta område: Att göra genomtänkta och miljömedvetna köp och ibland avstå från att köpa. Att fortsätta få bortrensad frukt från COOP. Att sträva efter mer kunskap om vad man kan göra för att skapa ett hållbart samhälle.

16. Fredliga och inkluderande samhällen

KuliA är en verksamhet som eftersträvar inkludering och öppenhet för nya kontakter. Vi tror och har sett att möten mellan människor skapar vänskap och fred.

Vi tror också att det är av stor vikt att barn får jobba med tema fred. Det kan inge hopp och framtidstro, något vi tror på sikt kan odla skaparkraft och utveckling i nuet, men också i framtiden. Vi är alla viktiga i skapandet av vårt eget samhälle, både barn, ungdomar och vuxna. Det gäller att få människor att förstå och verkligen inse att vi alla har möjlighet att göra gott för varandra och för de mest utsatta i samhället. I mötet med andra har vi möjlighet att växa tillsammans och det tycker vi att vi gör. Vi ser också hur ungdomarna växer som inkluderande och vänliga människor i möten med barnen genom den utbildning och bekräftelse de får.

Carina Högdahl
Pedagog i Arvidsjaurs församling