Met Nuoret, ungdomsförbundet för tornedalingar, kväner och lantalaiset i Sverige, gjorde 27–30 juli 2026 en resa genom Tornedalen tillsammans med 15 deltagare mellan 18–34 år gamla. Med projektledare från Met Nuoret var vi totalt 18 personer. Under resan stannade vi på flera olika platser runt om i Haparanda, Övertorneå och Pajala kommun och fick upptäcka vad Tornedalen är idag, men också hur Tornedalen var historiskt. Vi träffade även många människor som bor och verkar i området. Resan gjordes med buss.
Under resan gjorde vi följande aktiviteter:
- Sikhalstring och guidad tur i Kukkulaforsen. Vi fick även prova på att håva sik från en pata!
- Besök i gamla arbetsstugan i Karungi. Met Nuoret höll i en föreläsning om tornedalingarnas historia, arbetsstugornas historia och assimileringspolitiken samt berättade om Met Nuorets verksamhet som ungdomsförbund.
- Dopp i kopp och bastu på Hulkoffgården. Vi fick även träffa deras renar och de berättade om sin verksamhet.
- Besök på resursbiblioteket för meänkieli där vi fick en snabbkurs i meänkieli.
- Besök hos Sanne Pantzare i Kuusijärvi. Sanne berättade om hur det är att leva i Tornedalen som ung och egenföretagare. Hon berättade även om sitt arbete med Hej Hemby. Vi åt traditionell tornedalsk mat från naturens egna skafferi. Vi fick även lära oss olika vanliga plantor som både går att äta men även har andra kvaliteter såsom antibakteriella egenskaper.
- Middag på Mukka matarengi och höra om hur de jobbar med att skapa jobb och aktiviteter i Tornedalen.
- Guidad visning på Keros läder. Vi fick höra om deras historia och om näbbskons historia, samt se deras lokaler och höra om hur de jobbar idag.
- Workshop i näverslöjd med systrarna Märta och Linnea Nylund.
- Guidning i tornedalsk byggnadsvård med Jatko-familjen i Salmi.
- Lägereldsföreläsning av Josephine Ylipää om traditionell kunskap och hur minoriteten har levt i hundratals år innan assimileringspolitiken. Föreläsningen handlade mycket om vilken kunskap som går att hämta från naturen och hur mycket har gått förlorat genom att språket assimilerades. Hon pratade om hur assimileringspolitiken har påverkat minoritetens förhållningssätt till jordbruk, natur, djur och andlighet.
- Vi gjorde ett extrastopp och fick besöka den nordligaste rökbastun i Sverige, häftigt att se!
- Alla dagar badades det en massa bastu.
Vi berättade om många byar som vi åkte förbi. Till exempel berättade vi om hur namnen, som ofta är på meänkieli, beskriver platsen. Till exempel. kan ändelsen beskriva om det är en sjö (järvi) eller ett berg (vaara).
En resa över förväntan
Resan blev bättre än vad vi hade kunnat förväntat oss! Deltagarna fick fylla i utvärderingsenkäter anonymt innan resans slut och vi baserar den här resultatbeskrivningen på deras betyg och vad de har skrivit. 10 deltagare gav högsta betyg (5 av 5), och 4 deltagare gav näst högsta betyg (4 av 5). En person hann åka innan vi hade delat ut enkäterna.
Det som nämns i princip i varje enkät är den fantastiska gruppgemenskapen, att möta andra med samma rötter och att få utbyta livshistorier. Den lokala maten, naturen, mötet med de äldre samt föreläsningarna får också ett stort utrymme. Många uppger i enkäterna att tempot var intensivt, men majoriteten höll med om att det varit nödvändigt för att hinna med resans alla olika delar och få ut så mycket som möjligt av tiden tillsammans.
Vasikkavuoma och lägereldsföreläsningen där var det som uppskattades allra mest av deltagarna. Den beskrivs som rörande, rogivande och som en aktivitet som knöt samman hela resan. Tillsammans med Josephine gjorde vi en väldigt uppskattad skrivuppgift där alla fick möjligheten att få dela med sig av sina tankar med gruppen. Deltagarna nämner också att naturen och samtalen som uppstod kring lägerelden var väldigt givande. Josephine får beröm för sin kunskap och sitt sätt att förmedla den och det önskades mer tid med henne.
Karungi arbetsstuga/församligshem var också mycket uppskattad bland deltagarna. Föreläsningarna beskrivs som viktiga och lärorika då de gav deltagarna en djupare förståelse för minoritetens historia och det arbete som bedrivs idag. Deltagarna uppskattade också att få en inblick i Met Nuorets verksamhet, styrelsearbete och de projekt som föreningen driver. För många var det överraskande att få ta del av föreningens arbete på både lokal, nationell och internationell nivå. Presentationen inspirerade flera deltagare till ett ökat intresse för förenings och minoritetsarbete och ett eget framtida engagemang.
Kukkolaforsen, Keros läder och workshopen i näverslöjd fick väldigt högt betyg av deltagarna. När deltagarna fick betygsätta aktiviteterna blev Kukkolaforsen högst rankad. 11 personer gav högsta betyg (5 av 5) och 3 deltagare gav näst högsta betyg (4 av 5), vilket visar att besöket uppskattades mycket. Deltagarna tyckte att besöket var magiskt och historiskt. Maten var mycket uppskattad och chansen att få prova på håvfiske var ett positivt och oväntat inslag. Workshopen i näverslöjd uppskattades också mycket eftersom den gav möjlighet att arbeta praktiskt. Att få skapa tillsammans och samarbeta lyftes fram som något som bidrog positivt till gruppsammanhållningen. Att få träffa och ta del av kunskap från äldre generationer uppskattades av deltagarna och lyfts fram som något de gärna skulle se mer av på framtida resor.
Nästan samtliga deltagare instämde helt (5 av 5) i att de lärt sig något nytt om Tornedalen/Meänmaa, fått en bättre förståelse för kulturen och historien samt att resan väckt ett ökat intresse för Tornedalen, meänkieli och den tornedalska/kvänska kulturen. Deltagarna upplevde också att resan gav mycket goda möjligheter att lära känna nya människor, ställa frågor och samtala med värdarna samt att de kände sig välkomna och inkluderade under resan.
Att samtliga deltagare var positiva till att delta i en liknande resa igen visar att Väylä varit en mycket uppskattad och meningsfull upplevelse, och att det finns ett starkt intresse för att skapa liknande möjligheter även framöver.
Mer tid på plats – mindre tid i bussen
Vi gjorde några ändringar i schemat för att resan skulle bli smidigare, utan att ändra våra planerade aktiviteter särskilt mycket. Den största förändringen vi gjorde var att vi var i Haparanda dag 1, Övertorneå dag 2 och Pajala dag 3, istället för att åka fram och tillbaka som första reseplanen var. Denna förändring tillät oss spendera mer tid på platserna än i bussen och gav en positiv effekt på resan.
Några aktiviteter har därför flyttat dag, några aktiviteter har tillkommit och några få har bytts ut. Vi hade till exempel planerat att besöka restaurangen i Kattilakoski dag 1, men bestämde oss istället för att äta och sova på Hulkoffgården. Detta var ett mycket smidigare beslut för resan och det gav väldigt mycket att få besöka deras gård och höra om deras arbete, samt att vi fick traditionell tornedalsk vilt och närodlad mat till middag.
Vi fick inte hela budgeten som vi ansökte om men de kostnader som har uppstått utanför beviljade beloppet har Met Nuoret själva stått för för att vi inte skulle behöva ta bort aktiviteter.
Starkare rötter – och ett starkare Met Nuoret
Det övergripande målet med resan var att deltagarna skulle få ökad kunskap om Tornedalens historia och nationella minoritetsrättigheter, stärkt språkligt självförtroende kring meänkieli samt en fördjupad känsla av identitet, tillhörighet och framtidstro.
Utöver det så har projektet gett Met Nuoret som organisation ett ökat självförtroende och vetskapen om att vi kan arrangera ett så pass stort projekt själva från grunden. Vi har fått ökade kontakter med människor runt om i Tornedalen och projektet har nått ut långt när vi har delat om det på sociala medier. Ett inlägg vi gjorde om besöket på Kukkolaforsen och den före detta arbetsstugan har fått 61 000 visningar på instagram/facebook. Det visar att intresset för detta är stort och ger oss energi att fortsätta arbeta med detta!


Mediaintresse från när och fjärran
Vi fick även möjlighet att välkomna två reportrar som gjorde artiklar om resan och minoriteten. En reporter kom från Arte (tysk/fransk digital nyhetssida) och en från SVT Norrbotten. Detta gav ökad synlighet både för Met Nuoret och för minoriteten.
Vi upplever även att resan har gjort att fler har hittat till Met Nuoret och vi ser ett ökat medlemsantal, troligtvis på grund av spridningen som våra inlägg om resan har fått på Instagram. Detta är väldigt positivt för oss som ständigt behöver arbeta med att få upp medlemsantalet..
Karin Keisu
Met Noret
Projektägare: Met Noret
Projektperiod: 27–30 juli 2026