Länsstyrelsen i Norrbottens län vill rikta ett varmt tack till Stiftelsen Norrbottens läns Arbetsstugor för det ekonomiska stöd som möjliggjort genomförandet av projektet Tillsammans för försoning.
Projektets syfte har varit att förstärka länsstyrelsens arbete med att stödja statens pågående försoningsprocess med tornedalingar, kväner och lantalaiset samt att öka kunskapen om den historiska behandlingen av minoriteten i Norrbottens län. Arbetet har genomförts i nära dialog med minoritetens företrädare och i samverkan med ett flertal aktörer, däribland Svenska kyrkan, kommuner, Region Norrbotten, Luleå tekniska universitet och civilsamhällesorganisationer.
Namnet ”Tillsammans för försoning” har anspelat på Länsstyrelsen i Norrbottens läns vision (som var aktuell när ansökan gjordes) ”Tillsammans för Norrbottens bästa” och avser också spegla myndighetens ambition att arbeta tillsammans med minoriteten såväl som med andra berörda aktörer för att bidra till ett långsiktigt hållbart försoningsarbete.
Bidraget har gjort det möjligt att avsätta personella resurser och verksamhetsmedel för ett arbete som annars inte hade kunnat genomföras i samma omfattning. Projektet har resulterat i stärkt samverkan, ökad kunskap om arbetsstugornas historia och assimileringspolitikens konsekvenser samt ökad synlighet för tornedalingars, kväners och lantalaisets språk, kultur och identitet.
Genomförda aktiviteter
Dialog och nätverksbyggande
En viktig utgångspunkt för projektet har varit att bygga upp och fördjupa dialogen med minoritetens organisationer och företrädare. Under projektperioden har länsstyrelsen genomfört löpande samråd och dialogmöten med representanter för minoriteten.
Ett särskilt fokus har lagts på att skapa långsiktiga relationer och samverkansformer mellan minoriteten, myndigheter, Svenska kyrkan, kommuner, akademi och andra relevanta aktörer. Projektet har därmed bidragit till att stärka de nätverk som behövs för ett fortsatt försoningsarbete.
Medverkan i försoningsprocessen Askel Sovinthoon
Projektet har möjliggjort länsstyrelsens aktiva deltagande i Svenska kyrkans försoningsprocess Askel Sovinthoon (Steg för försoning).
Under hösten 2025 genomfördes fyra större samlingar på orter där det tidigare funnits arbetsstugor: Karesuando, Tärendö, Kihlangi och Karungi. Samlingarna riktade sig till tidigare arbetsstugeelever och deras anhöriga och samlade totalt drygt 300 deltagare.
Träffarna gav utrymme för berättelser, minnen, kunskapsdelning och generationsöverskridande samtal om arbetsstugornas betydelse och konsekvenser. Samtidigt synliggjordes den roll som statliga och kyrkliga institutioner haft i den assimileringspolitik som riktades mot tornedalingar, kväner och lantalaiset. På samtliga träffar har landshövding eller länsråd deltagit.
Länsstyrelsen deltog även i planering och genomförande av aktiviteter i samband med Pajala marknad 2025, där frågor om historia, språk, kultur och försoning lyftes genom föreläsningar, samtal och kulturinslag.
Arbetet med Askel Sovinthoon avslutades med en gudstjänst i Luleå domkyrka den 10 maj 2026. Gudstjänsten knöt an till de tematräffar som genomfördes hösten 2025. Biskop Åsa Nyströms och ärkebiskop Martin Modéus ledde gudstjänsten och kyrkans ursäkt till före detta elever som farit illa i arbetsstugorna, har framförts vid alla samlingar. Under gudstjänsten medverkade även landshövdingen.
Den 8-10 maj genomfördes också Askel Sovinthoon Festivaali. Arbetet arrangerades i samverkan mellan STR-T, Met Nuoret, Region Norrbotten, Svenska kyrkan, LTU och Länsstyrelsen. Det var en helg som på olika sätt lyfte fram tornedalsk, kvänsk och lantalaisisk kultur, språk, historia och framtid. Genom föreläsningar, teater, musik, workshops och träffar runt om i Luleå var syftet att öka kunskapen och synliggöra minoriteten på olika sätt. Festivalen var även den en del av den pågående försoningsprocessen med Svenska kyrkan.
Kunskapshöjande insatser
Projektet har omfattat flera kunskapshöjande aktiviteter, både internt och externt.
Internt genomfördes utbildningsinsatser för länsstyrelsens medarbetare om sannings- och försoningsprocesser samt om den historiska behandlingen av tornedalingar, kväner och lantalaiset. Omkring 200 medarbetare deltog i en större föreläsning om sanningskommissionernas arbete och försoningens betydelse.
Externt genomfördes föreläsningar och seminarier riktade till kommuner, region, myndigheter och andra aktörer. Syftet har varit att öka kunskapen om minoritetens historia, språk och kultur samt om arbetsstugornas roll i försvenskningspolitiken.
Riksdagsseminarium – ”Meäntoelisuus – Vår verklighet”
I samarbete med Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset (STR-T) arrangerades ett seminarium i riksdagens förstakammarsal.
Seminariet samlade representanter från minoritetens organisationer, forskning, kultursektor, utbildningsverksamheter och offentliga aktörer. Programmet lyfte bland annat språkets betydelse, barns och ungas perspektiv, utbildningsfrågor och behovet av fortsatt försoningsarbete.
Syftet var att öka kunskapen om tornedalingars, kväners och lantalaisets historia och samtid samt att skapa större synlighet för minoritetens frågor på nationell nivå.
Konferensen Röster om mark
Projektet bidrog även till genomförandet av konferensen Röster om mark, där historiska och samtida frågor om markanvändning, minoritetsrättigheter och samrådsprocesser stod i fokus.
Konferensen samlade forskare, myndigheter, minoritetsföreträdare och andra samhällsaktörer. Utvärderingar visar att deltagarna fått ökad kunskap om tornedalingars, kväners och lantalaisets historia och rättigheter samt om betydelsen av inkluderande dialog- och samrådsprocesser.
Resultat och effekter
Projektet har bidragit till att:
- stärka dialogen mellan länsstyrelsen och minoritetens organisationer,
- öka kunskapen om arbetsstugornas historia och deras betydelse i assimileringspolitiken,
- synliggöra tornedalingars, kväners och lantalaisets språk, kultur och identitet,
- skapa mötesplatser för tidigare arbetsstugeelever och deras anhöriga,
- öka kunskapen hos myndigheter, kommuner och andra samhällsaktörer,
- stärka samverkan mellan offentliga aktörer, civilsamhälle, forskning och Svenska kyrkan,
- bidra till ett långsiktigt försoningsarbete i Norrbotten.
En särskilt viktig effekt har varit att personer med erfarenheter från arbetsstugorna fått möjlighet att mötas, dela berättelser och bidra med sina erfarenheter till den pågående försoningsprocessen. Projektet har därmed direkt bidragit till att uppmärksamma arbetsstugornas historia och de konsekvenser som assimileringspolitiken haft för individer, familjer och lokalsamhällen.
Användning av bidraget
Stiftelsens bidrag har huvudsakligen använts för:
- personella resurser för samordning och genomförande av projektet,
- resor och möten i olika delar av länet,
- planering och genomförande av dialogmöten och arrangemang,
- föreläsare och externa medverkande,
- lokaler, förtäring och praktiska kostnader vid aktiviteter,
- informations- och kommunikationsinsatser.
Bidraget har varit avgörande för att genomföra projektet i den omfattning som skett. Utan stiftelsens stöd hade merparten av aktiviteterna inte varit möjliga att genomföra.
Avslutande reflektion
Projektet har tydligt visat behovet av fortsatt arbete med kunskap, synliggörande och försoning. Genom stiftelsens stöd har länsstyrelsen kunnat bidra till att lyfta arbetsstugornas historia, stärka minoritetens möjligheter att berätta sin historia och skapa möten mellan människor, generationer och institutioner.
Vi ser att projektet har lagt en viktig grund för fortsatt arbete med försoning, språk och kulturarv i de områden där arbetsstugor tidigare funnits. För detta vill vi framföra vårt tack till Stiftelsen Norrbottens läns Arbetsstugor.
Projektägare: Länsstyrelsen i Norrbottens län
Projektperiod: 1 maj 2025–28 februari 2026